Dolly: Jag har varit på en och en halv konsert! Den halva konserten satt som en spark i mellangärdet och den hela konserten var lite trött.
Man går inte på tivoli utan att äta sockervadd. Något som Primum tydligen inte fattat! Det tog mig säkert en hel halvtimme att övertyga henne om det! Att man måste spela på chokladhjulet och åka minst en spykanon, alternativt farmorsbilarna, gick inte hem alls och hon marscherade mig surmulet mot scenen. Tråkpotta!
Tack vare mitt förutseende och planering så fick vi en plats längst fram vid scenen! Jackpott! Primum muttrade något om torgskräck, jag förstår inte. Hon behövde ju bara vänta ett par timmar så var platsen packad och inget torg synligt! Jag spenderade väntetiden med att titta på folk medan Primum satt och surade och gömde sig bakom sitt hår. När jag frågade om något var fel gnällde hon på att det var för soligt! Ye gods! Primum kan till och med hitta fel på en solig och fin dag! Men hon verkade tina upp när Vintage Trouble klev upp på scen. Jag tror till och med att hon, kors i taket!!, klappade takten vid både ett och två tillfällen! Jag är inte helt säker för jag var fullt upptagen med att dansa järnet och sjunga för full hals! Jag fick inte ens höra det obligatoriska "Måste du alltid göra bort mig? Jag kan ju inte ta med dig bland folk." så jag tror att Primum uppskattade musiken också.
När Lenny Kravitz klev upp på scen var hon inte alls på lika gott humör längre. Hon applåderade inte en enda gång utan stod med händerna i fickorna och sa att hon frös! Inte ville hon fota honom när han gick ner till publiken heller! Det kunde ha blivit en jättebra bild! Han var så nära att jag kunde ha sträckt ut armen och rört vid honom, men hade Primum sträckt ut armen hade det varit en knytnäve i änden på den! Hon såg kritvit och helt skräckslagen ut! Hon sa att hon inte fick luft och att hon var tre sekunder från att illvråla, klippa till folk till höger och vänster och sedan fly som en hare! Hon är konstig..
Primum: Dolly gapade och skrek precis som trädgårdstomtarna före oss i kön till jag köpte en sockervadd åt henne. Och inte helt olikt ungarna så hade hon snabbt murat igen hela ansiktet med sockret och kladdat in håret i det hela också. Charmant.
Eftersom nästan ingen hade ställt sig framför scenen placerade Dolly, mina vilda protester till trots, oss längst fram. Mitt för högtalarna. Där satt vi och väntade alldeles för länge i en sol som valde det tillfället att skina lite extra. Det gör min näsa idag också, ety Dolly hade så bråttom hemifrån att hon inte hann med solkräm.
VT var något väldigt speciellt. Jag kan inte ens vara arg på Dolly för att hon sjöng högt genom hela setet. Som jag sa så stod vi mitt för högtalarna så eventuellt var det ingen som hörde henne. Eller såg hur hon vickade på asset..
Vid kvällens huvudattraktion så kunde jag till fullo "uppskatta" vår placering. Någon drog på basen så pass att det var som att stå i motvind. Hade de tagit bort kravallstaketet hade jag kunnat luta mig mot ljudvågorna i stället. När herr Kravitz sedan gjorde sin lilla promenad mellan scenen och staket fick jag grava andningsproblem. Plötsligt fann jag mig klämd mellan basgången och publiken bakom mig som försökte klämma sig framåt. Det är ett mindre under att jag inte gav min torgskräck fritt spelrum. Dolly väste något i mitt öra om att fota men jag vägrade kategoriskt att klämma av en blixt mitt i ansiktet på karln. Nog för att han hade solglasögon på sig men lite respekt får man väl ändå visa. Vad jag vill säga med detta är att jag hade fullt upp med att försöka utvidga mina lungor tillräckligt för att kunna ta ett andetag i trängseln.
Idag har Dolly trakterat mig med hela VTs skiva tre gånger och jag tror nog vi har tid för några gånger till innan läggdags..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar